Dock går jag inte ut med det på bloggen då jag känner personer som inte behöver veta, vill inte ha frågor från alla osv. Och om jag är ledsen över något pratar jag alltid med någon. Beroende på vad det är, pratar jag med olika personer.

Det är okej att vara ledsen, för det är onormalt om man alltid, alltid, alltid är glad.

Det spelar ingen roll vad man är ledsen över, det är okej. Över en kille, person/husdjur som dött, bråkat med kompisen. Vad som helst.

Man ska inte heller behöva fejka ett smile, man kan prata ut med personer. Föräldrar, kurator eller kompisar. Vem som helst. Och om det blir bättre av att bara gråta, så gråt.

De finns de som är mer ledsna än andra osv. Men vad det än är, så blir allting bra tillslut.